Om Alzheimers Sjukdom och dess symtom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdom. 2010 beräknade man att 36 miljoner människor runtom i världen är drabbade av just Alzheimers sjukdom. Trots att Alzheimers sjukdom har varit känd i mer än 100 år så dröjde det ända fram till 1995 innan något läkemedel för denna sjukdom fanns att tillgå. 

Vid Alzheimers sjukdom skadas nervcellerna i vissa delar av hjärnan så att de inte längre kan fungera. Man vet inte riktigt säkert vad som startar skadeprocessen men man kan se konsekvenserna om man undersöker hjärnan efter döden. Det var faktiskt så som Alzheimersjukdomen först beskrevs.

 En kvinna i 50-års åldern vårdades på Alois Alzheimers vårdavdelning i början av 1900-talet. Hon hade bl.a. minnesproblem, språksvårigheter, praktiska svårigheter och var deprimerad. Sjukdomen utvecklades förhållandevis snabbt och när hon avled undersökte Alzheimer hennes hjärna och kunde beskriva de sjukliga förändringar som än idag kallas för just Alzheimersförändringar. Detta var ansamlingar av ett protein som senare visade sig vara amyloid och nervceller vars stödjeskelett förändrats så att det rullat ihop sig som nystan. Dessa förändringar kallas plack och fibrillnystan. Placken tror man bl.a. lägger sig vid cellernas kontaktpunkter och förhindrar signalöverföring och i cellerna med förstört stödjeskelett kan inte transport av viktiga signalämnen ske. På detta sätt förhindras cellerna att kommunicera med varandra och hjärnfunktioner försvinner. Till sist går cellerna under och när sjukdomen funnits länge kan så mycket som en tredjedel av hjärncellerna ha försvunnit.